ellinors funderingar

I slutet av augusti var det dags att besöka fosterlandet. Det blev bara en kort visit över en helg. En av de främsta orsakerna till hemresan var att världens bästa Malin skulle gifta sig och något sådant vill man självklart inte missa.

 

Det var jag, mamma, Frida och Elin som flög från Arlanda till Vasa den 23 augusti. Pappa mötte oss i Vasa och vi åkte hemåt. Vi åkte till sommarstugan och grillade. Morbror Peter och hunden Nelly gjorde oss också sällskap. Elin och mamma skulle inkvartera sig hemma hos moffa, och jag och Frida hade blivit erbjunda husrum hemma hos pappa och Inger. Caroline syntes inte till under kvällen eftersom hon var vid byagården och ställde till inför bröllopet dagen därpå.

 

Sen var det dags för bröllopdagen. Jag och Frida gjorde oss i ordning och förberedde och övade på vårt högtidliga tal. Sen var det dags att söka sig mot kyrkan. Det var lite fnissigt och nervöst i kyrkan. Morbror blev lite rastlös och jag föreslog att han skulle läsa några psalmer. Moffa satt och förklarade åt Mona vem som var vem av oss systrar. Och jag funderade på om huruvida Malin skulle göra en runaway bride.. passade också på att erbjuda näsdukar åt mina kusiner, som artigt tackade nej. Sen var det dags; Andreas tog plats och ingångsmusiken började spela och Malin gjorde entré.

 

 

Vigseln gick bra. Prästen försökte vara rolig och lyckades. Malin och Andreas uppförde sig som folk och sa ja på rätt ställe. Och jag försökte att inte bli alldeles för tårgögd. Och sen var det klart: herr och fru Timmerbacka!

 

 

Sen åkte vi till Kolam och bröllopsfesten. I väntan på brudparet, som åkt iväg för fotografering, fick vi äta lite smörgåsar och dricka saft. När brudparet anlände så skålades det och och i enligthet med det gamla djungelordspråket ("När Malin gifter sig, dricker Lelli champange.") så valde jag inte det alkoholfria alternativet denna gång. Tur nog gifter sig inte Malin så ofta.. .

 

Sen var det dags att ta plats inne i stora salen och invänta maten. Jag och Frida satt tillsammans med några av Malins vänner från konstskolan. Maten var god och vi hade det trevligt. Efter maten serverades efterrät och så småningom blev det kaffe och tårta. Efter kaffet hade Andreas systrar en lek åt brudparet, och efteråt höll mamma ett tal. Och därefter var det dags för mig och Frida att prata lite. Vi skötte oss bra och undvek att berätta en massa pinsamheter.

 

 

Senare blev det dags för dans och samkväm. Jag bjöd upp mamma och fick också en dans med själva bruden. Det dansades tills långt in på natten och jag hann också umgås lite med släktingar som jag inte sett på ett tag.

 

Så här efteråt kan jag konstatera att det var ett av de trevligare bröllopen som jag varit på! Och med det konstaterandet så får jag väl också passa på att skicka en lyckönskning till herr och fru Timmerbacka!

 

* * * * * * *

 

Dagen därpå så var pappa och Inger inte i stridsbartskick från morgonen, så jag och Frida fixade frukost åt oss själva och åkte sedan till baka till Kolam. Där hjälpte vi till att städa undan efter festen i några timmar innan vi tackade för oss och åkte till Lappfors och hälsade på fammo och faffa. Vi blev bjudna på både mat och kaffe. När vi åkte därifrån åkte vi via Kolam och lämnade Elin. Malin hade lovat att köra henne, Caroline och mamma till flyget dagen därpå, medan pappa skulle köra mig och Frida. Knepigt ibland när man har en stor familj.

 

 

 

Morgonen därpå körde pappa oss till Vasa och vi sa tack och hej till Finland för denna gång och flög hemåt.