ellinors funderingar

Efter en god natts sömn i en dubbelsäng bredvid Frida var det dags att sparka igång vår första dag i Holland. Nere i vardagsrummet satt Rudi och Venla och tittade på tv. Venla tittade kanske inte så mycket. Hon låg i sin säng och tittade i taket. Vi fick ett väldigt varmt mottagande av trasselsudden Molly som rusade fram och ville gosa. Inte varje morgon man får ett sådant bemötande när man stiger upp. Rudi passade på att gå ut en sväng med Molly och vi fick titta till Venla så länge. Jag presenterade mig för prinsessan och vi hade en liten pratstund. Pratstunden bestod av att hon höll hårt i mitt pekfinger och jag nickade åt hennes grymtanden. Det visade sig också att hon var en hejare på high fives.. Medan jag skvallrade med Fridas guddotter fixade hon frukost till mig. Perfekt arbetsfördelning. 

 

En stund senare kom Heidi ner och jag fick träffa henne. Heidi och Rudi undrade om vi hade några önskemål för vår dag i Thorn och jag sa att jag gärna skulle ta en promenad till Belgien. Har varit lite tveksam om Belgien ens existerar, så jag kände att jag personligen måsta gå dit och undersöka saken. Så vi gick på promenad hela gänget; jag, Frida, Rudi, Heidi, Venla i barnvagnen och Molly i koppel. Vi gick genom Thorn och jag blev lite småt förälskad i staden. Så mysig! En stor kyrka mitt i staden, pannkaksrestauranger, kullerstenar, ett stadshus som spelar melodier varje hel timme, rosenbuskar som växer mot vita hus och stenmurar. Kändes lite som om man kommit till Nangijala.

 

Vi behövde inte gå många minuter innan Rudi informerade oss att en  vi strax skulle passera ett märke som indikerade att vi gick över gränsen till Belgien. Jag tog ett vördnadsfullt kliv in i Belgien och jag kunde konstatera; landet existerar. Just den här dagen visade det sig att de hade någonsorts Porsche-uppvisning/körning i närheten. Så ca 30 gamla, fina Porsche-bilar körde förbi oss från Thorn in i Belgien. Tror jag såg fler Porsches under mina minutrar i Belgien än vad jag sett under hela mitt liv fram till dess. Skulle jag inte veta bättre skulle jag nästan kunna konstatera att alla i Belgien kör Porsche.. Det jag såg av Belgien nu var mest åkrar, en grusväg, ett brunt stenhus och en kvinna som mötte oss och sa hej. Men nu har jag ialla fall varit i Belgien. Det blev ungefär en timmes promenad, där vi också hann se en polisbil, en likbil och en tysk bil fullpackad med badgrejer och en baby, som stannade och frågade efter vägbeskrivning. 

 

När vi kom tillbaka till Thorn blev det lunch på ett av pannkaksrestuarangerna. Jag frågade Rudi vad som var typiskt holländskt och han rekommenderade bacon och ost pannkaka. Och så blev det! Och det var helt lagom gott! Kanske inget som jag riktigt kommer att gå och längta efter, men det smakade bra och jag blev mätt. Frida valde en pannkaka med ananas, medan Heidi åt en "pizza-pannkaka".

 

När vi kom tillbaka till lägenheten så blev det mest lite chill och filmtittande. Vi såg Zero Dark Thirty, om när Usama bin Ladens död. Not really my cup of tea.. mår riktigt illa av tortyr scener och blir sådär ledsen i hjärtat när jag ser sånt. Senare åt vi lite varma mackor och efter det gick vi stora tjejer ut med Molly på en kvällspromenad, medan Rudi nattade prinsessan. Det kändes sådär idylliskt småstad; solen höll på att gå ner och det hade regnat tdigare under dagen så det doftade friskt, och där gick vi med en fluffig hund och svängde in på en liten glassbar och köpte glass i strut av en tjej med förkläde (hon hade kanske inte förkläde, jag kommer inte ihåg.. hon var sådär mysigt söt i alla fall). Där och då kunde man lätt konstatera att livet är värt att leva!

 

När vi kom hem igen och Venla hade somnat blev det mera film. Denna gång med mindre tortyr, men fortfarande mycket död. Vi såg Warm Bodies med Nicholas Hoult i en av huvudrollerna. Jag var lite tveksam till filmen. En Romeo och Julia story mellan en människa och en zombie, låter onekligen inte som en bra idé.. Men jag blev postitivt överraskad. Jag kan inte påstå att den var väldigt bra, men den hade ändå en viss självdistans och var stundtals ganska humoristiskt. Inte rikigt vad jag är van med från the Walking Dead.

 

Efter filmen var det tack och go'natt igen och jag njöt av att få sova i en varm säng för sista gången innan festivaläventyret drog i gång på riktigt.