freaky friday
Efter att ha vilat igår kände jag att det var dags att springa lite idag igen, och för att göra det lite mer spännande bestämde jag mig för att springa min vanliga runda "fel väg"... Det som är så fantastiskt med min runda är att den sluttar neråt, nästan hela tiden. Okej, det är en överdrift, men den sluttar mer ner än upp ialla fall. Så nu när jag sprang åt motsatt håll blev det en massa uppför.. Släng in solsken och +10 grader på det, så blir det en ganska svettig historia. Jag ville mest dö hela tiden. Efter 8km ringde Ilkka från jobbet, aldrig har en 1 minuters lång paus varit så uppskattad. När jag se flämtande tog mig upp på gården och tryckte av tidtagarklockan trodde jag att jag såg i syne; 1.07.36. (Jämför med 1.09.28 i tisdags, eller när det var.) Jag förstår inte.. det kändes inte som om det gick snabbare och det kändes absolut inte lättare. Hur kan man springa snabbare när det är mest uppförsbackar, än när det är mest utförsbackar? Märkligt.
Snön som föll i förrgår och låg kvar igår har smält bort idag. Nu känns det som vår igen!
ännu en bild från köksfönstret..
Jag ska jobba fyra dagar nästa vecka. Om man jämför det med att jag bara jobbat en dag denna vecka, så är det ganska mycket. Tror jag är uppe i 11 jobbdagar i mars nu. Rekord!
Har jag föresten berättat att jag, Frida och mamma ska till Paris om en månad?! Kan inte tro att det är sant än, men jag försöker börja vänja mig vid tanken.
Idag är det den internationella Downs syndrom dagen och det uppmärksammas genom att ha udda och färgranna strumpor, för det är okej att vara olika!