söndag morgon och en kopp kaffe
Jag är just nu inne i en vansinnig vecka.. Söndagmorgon och här sitter jag och häller i mig kaffe, ska snart in till stan och träffa vän och jobba på en juridikuppgift. Grupparbeta på en söndag, det är hard core.. Jag är så trött på alla studier nu, och jag är så trött på att berätta om det och gnälla över allt jag måste göra, och hur lite tid jag har.
En rolig sak som hände i går var att Finlands ishockeylag tog sig vidare till final i VM! Så jag hoppas att vi är klara med juridiken vid halv åtta ikväll, för då vill jag bänka mig framför tvn med nått gott att dricka och heja på mina Lejon!
Och hur gick det då i Blodomloppet? Det ska jag berätta.. Det var väldigt varmt och jag var väldigt nervös. Lite av det släppte ändå när jag kom till jobbet och träffade de andra som skulle springa. Vi var fem styckna + chefen som träffade oss först efter loppet. kl.18.35 lunkade jag i väg med ett par tusen andra. Jag tyckte det gick lite snabbt till först, när jag försökte hålla jämna steg med de som sprang bredvid mig. Men efter ett tag hittade jag en skön takt. Det var en fin runda, längs ån på grusväg, och lite in i skog och även en sväng in i ett bostadsområde. Det var ganska kämpigt genom hela loppet, även om jag nu efteråt inte kommer ihåg att det var så hemskt.. Men det var det. De sista två kilometrarna tände jag till lite mer när jag insåg att jag snart var framme. Jag hojtade några uppmuntrande ord till en kille som såg ut att ge upp. Han verkade tacksam för min uppmuntran och vi sprang tillsammans en stund. Jag passade ockå på att heja lite på en tant som också verkade ha gett upp, med mindre än en km kvar. Folk verkar bli glada när nån hejar på dem!
In på studenternas IP rusade jag trött och fokuserad. Så fokuserad att jag inte ens såg Stig som entusiastiskt hejade på mig! Anade dock hans röst i folkmassan, men trodde jag hörde fel. Det var trångt på upploppet när både de som promenerat, sprungit 5 km och vi som sprang 10 skulle ta oss över samma mållinje. Men över mållinjen kom jag, på tiden 01.05.40!! En tid som känns fantastiskt bra! De andra som sprang 10km från jobbet klarade det på 45 och 55 minuter..
Efter målgången blev det picknick i gräset. Jag var ganska trött, men det var ändå trevligt. Vi satt kvar en timme kanske innan vi delade upp det som blev kvar av picknicken och packade ihop våra grejer. Jag fick en ramlösa och 5 paket russin. Jag och P gjorde sällskap en bit på vägen, eftersom vi båda skulle åt samma håll. Under promenaden övertygade han mig nästan om att anmäla mig till halvmaran i höst.. Vi skildes åt och jag fortsatte mote Gottsunda. Frida kom och mötte mig och jag kan väl konstatera att det inte var det smartaste jag har gjort att avsluta kvällen med en 6 km lång promenad.. Men nåja, det må vara hänt.
Jag är ialla fall stolt över min insats! Och vi hade en riktigt trevlig kväll tillsammans!
Och ja, för nån dag sen anmälde jag mig faktiskt till Stockholm halvmarathon. Sink or swim, I'm diving in.. :)
