0 Läs mer >>
 
before; långt, mörkt hår och dyster blick.
 
 after: kort, med blonda slingor och ett leende. 
 
Var lite bekymrad över att det skulle bli lite för mycket Jennifer Aniston 1995, med slingor och kort frisyr. Men jag tror jag kan rocka det här! Längden på håret känns helt rätt. Slingorna känns lite knas, men det funkar. 

Ny frisyr!

0 Läs mer >>
En sån dag. En sån vecka? 
Jag har jobbat och det är orsaken till att jag har varit så tyst här i några dagar.
 
Idag har varit en galen dag. Väckning klockan halv fem, upp och duscha och fixa och äta frukost. Lämnade lägenheten vid halv sex och åkte till stationen, tog tåget till Gävle och sov som en klubbad säl hela vägen. Väl framme i Gävle så tog jag en rask promenad till högskolan. Kom till högskolan några minuter innan åtta och fick vänta på att biblioteket skulle öppna. När biblioteket öppnade gick jag och lämnade tillbaka några böcker och lånade några nya. Gick sen förbi cafeterian och köpte nått ätbart och återvände sedan till tågstationen. Det hade snöat i Uppsala när jag gick hemifrån, men i Gävle sken solen och det var riktigt vår väder och jag gick en liten omväg genom Boulognerparken och njöt av sol och vatten och blommor. Halv tio hoppade jag på tåget tillbaka till Uppsala. Sen var det bara att skynda sig direkt från tåget till jobbet. Jobbade kl.11.45-17 och det gick hyfsat smärtfritt. 
 
 
utanför biblioteket vid högskolan.
 
a walk in the park.
 
helt okej plats för en morgonpromenad.
 
musicerande änglar.
 
Nu är jag hemma. Och nu är jag trött. 
Börjar jobba först vid halv nio i morgon, så jag får en liten sovmorgon ialla fall. Allt är relativt, kan man konstatera, när väckning vid sjutiden känns som sovmorgon. 
 
* * *
 
Andra roliga saker som hänt sen senast jag skrev ett inlägg:
I söndags var det lindyhopkurs som vanligt, och det var nog det mest knasiga och mest fnissiga danstillfället hittills under mitt dansande. Det vi lärde oss var inte något riktigt märkvärdigt, utan saker som jag ganska bra hängde med i. Men redan efter några minuter råkade jag trampa på en tjej som dansade bakom mig, och sen fortsatte det i den stilen. Vi brukar vara ganska bra på att inte dansa på varandra, eftersom vi har en stor jumpasal till vårt förfogande. Men jag vet inte vad som hände i söndags. Det knuffades och fick panikbromsas för att undvika kollision många gånger, och speciellt i mitt hörn av salen, kändes det som ialla fall. Den mest dramatiska incidenten hände när en tjej, som dansade med sin danspartner bredvid mig och min danspartner, på något märkligt sätt lyckade sätta krokben för mig. Det uppstod någon sekunds kaos där jag förberedde mig på att smälla i golvet med rumpan/ryggen före, men till min stora glädje och förvåning var min danspartner helt med på noterna och imponerade genom att hålla hårt i mig tills jag återfick min balans. Det roliga i situationen var också att killen jag dansade med verkar vara en lite bygare typ och mitt klumpeduns-move var en bra icebreaker. 
 
Elin, min fd klasskamrat och fina vän, ringde mig igår, eller kanske var det i måndags. Det var så roligt att prata lite strunt med henne en stund. Det gick så snabbt med allt i januari. Ena dagen satt vi på ett seminarium och nästa så var alla utspridda över hela Sverige (världen?). Ska försöka hitta en ledig helg när jag skulle kunna åka och hälsa på henne. 
 
Och från en Elin till en annan. I morgon kommer lillasyster Elin till Uppsala. Vi ska till Stockholm och se/lyssna på Stu Larsen på måndag (min julklapp till henne!) och hon passar på att hälsa på oss i ca en vecka. 
 
Jag ska som sagt jobba i morgon, sen på fredag ska jag och klippa mig. Jag kommer inte att göra en Frida, men nästan.. Nej, var inte oroliga! Vi får se hur det blir! Det dumma är att jag ofta blir missnöjd efter mina frisörbesök.. På lördag blir det shopping, kanske med Elin, om hon vill. Och på söndag blir det kanske (om jag känner att life's for the living och yolo och allt sånt) en tågresa till Oslo. På måndag är det Stu i Stockholm. 
 
Avslutar med några bilder från gårdagens promenad från jobbet. 
 
heaven's on fire..
 
så vackert.
 
Gottsunda.

I'm back!

0 Läs mer >>
Jag vaknade sådär lagom tidigt i morse igen, när solen kikade in genom fönstret och bländade mig med sitt sken vid klockan åtta. När jag kikade på min telefon visade det sig att jag hade missat en del under mina sömntimmar. En handfull av mina vänner hade varit på konsert med Stu Larsen igår kväll i Brighton och inte bara hade Mike (Passenger) dykt upp, utan även några av killarna från Will and the people. Clare hade fått sin kram av Mike och hon hade också pratat med Jim (från WaTP) och berättat att Frida blivit glad för hans lilla videohälsning till henne. Julie hade tydligen svimmat av nån anledning och spenderat kvällen längst bak i lokalen med Clares dotter. Längst bak i lokalen var också var Mike hade hängt och han hade varit en gentleman och frågat Julie om han skulle hämta ett glas vatten åt henne. Andrea verkade ha haft en trevlig kväll, och även Lisa om man ska tro på bilderna. Har inte hunnit få en uppdatering från henne än. 
 
På helger, eller lediga dagar, är det mysigt att lyxa till det lite vid frukosten, eller sitta lite längre och äta eller något sånt. I dag frukostade jag i två timmar ungefär, och det var inte det minsta mysigt. Det var snarare Godzilla på jakt efter föda. Jag vräkte i mig allt jag kunde hitta.. Redan medan kaffet droppade tryckte jag i mig några kex med vitlöksmjukost på. Sen till kaffet så åt jag en rågbrödssmörgås med rödbetssallad och köttbullar och avslutade sedan det hela med att äta en handfull left over godis från fredagsmyset. Skulle säkert ha fortsatt trycka i mig ätbart om jag inte blivit illamående. Tänk om man skulle kunna äta hur mycket som helst, och sova hur mycket som helst, utan att bli tjock? Fast det skulle kanske vara ganska tråkigt..
 
När Frida steg upp frågade jag om hon hade planerat att springa nått idag. Det hade hon, så en stund senare var springskorna på och spellistan "Run, baby run!" dunkade i öronen. Inte världens bästa idé att äta så mycket skräp innan man springer.. Men allt hölls kvar i magen och vi tog oss runt. Dagens tid 1.09.09. Vacker vårväder är det också idag och det börjar bli dags att leta fram eller eventuellt köpa lite nya vårspringkläder.
 
Dagens låt är ingen låt, utan ett liten video av inspelningen av Mikes nya album Whispers. Det är Jarrad Seng som filmat, och man ser även Stu i slutet av videon. Jarrad själv är också med på ett hörn. Ser verkligen fram emot att få höra den här skivan! Känns lite som att vänta på julafton... Eeek..!
 
 

lördag.

0 Läs mer >>
Efter att ha vilat igår kände jag att det var dags att springa lite idag igen, och för att göra det lite mer spännande bestämde jag mig för att springa min vanliga runda "fel väg"... Det som är så fantastiskt med min runda är att den sluttar neråt, nästan hela tiden. Okej, det är en överdrift, men den sluttar mer ner än upp ialla fall. Så nu när jag sprang åt motsatt håll blev det en massa uppför.. Släng in solsken och +10 grader på det, så blir det en ganska svettig historia. Jag ville mest dö hela tiden. Efter 8km ringde Ilkka från jobbet, aldrig har en 1 minuters lång paus varit så uppskattad. När jag se flämtande tog mig upp på gården och tryckte av tidtagarklockan trodde jag att jag såg i syne; 1.07.36. (Jämför med 1.09.28 i tisdags, eller när det var.) Jag förstår inte.. det kändes inte som om det gick snabbare och det kändes absolut inte lättare. Hur kan man springa snabbare när det är mest uppförsbackar, än när det är mest utförsbackar? Märkligt. 
 
Snön som föll i förrgår och låg kvar igår har smält bort idag. Nu känns det som vår igen! 
 
ännu en bild från köksfönstret..
 
Jag ska jobba fyra dagar nästa vecka. Om man jämför det med att jag bara jobbat en dag denna vecka, så är det ganska mycket. Tror jag är uppe i 11 jobbdagar i mars nu. Rekord!
 
Har jag föresten berättat att jag, Frida och mamma ska till Paris om en månad?! Kan inte tro att det är sant än, men jag försöker börja vänja mig vid tanken. 
 
Idag är det den internationella Downs syndrom dagen och det uppmärksammas genom att ha udda och färgranna strumpor, för det är okej att vara olika! 

freaky friday

0 Läs mer >>
Jag tycker att det är fascinerande att lyssna på andra människors favoritmusik. Jag vet inte om musiksmaken säger något om en som person, men det är ändå intressant, och man får en annan inblick i en människas liv, på något sätt.
 
Under de senaste dagarna har jag lyssnat mycket på en sång, som inte är min favoritlåt, utan någon annans. Och det känns mysigt. Lite som den där känslan när man lånar någons tröja och andas in doften av en annan människa. Det kan kännas både mysigt och spännande, och främmande och hemma. Jag vet att det ofta skojas om detta fenomen med att tjejer "lånar" sina pojkvänners/killars tröjor, men det är något speciellt med det. Det är svårt att förklara. 
 
Jag har ingen tröja att låna. Men jag har en låt.
 
 
 
Och om någon undrar; nej, jag är inte kär. 

Song for Zula

0 Läs mer >>
Vintern gjorde come back.
Igår efter att jag kom tillbaka från min springtur så började snön falla och det fortsatte snöa hela eftermiddagen, kvällen, natten och morgonen. Igår kväll ställde till och med UL in stadsbussarna. Snökaos, heter det kanske på kvällspresspråk. 
 
Igår eftermiddag såg det ut så här.

Trots vädret så börjar jag få lite vårkänslor i maggropen. Det firar vi med denna somriga låt: Oh Mary! av Oh Mary. Den får mig att längta efter en roadtrip på soldränkta vägar.. 
 
 

winter come back..

0 Läs mer >>
Det är med att vila gick sådär...
Har man stigit upp vid klockan sju och hunnit fixa och trixa med C-uppsatsen i flera timmar, och sen mumsat i sig en second breakfast med Frida vid tio, vad ska man då hitta på efter det? Jag hade helt enkelt inget val... på med springskorna och iväg med mig. Tog tid på min springtur för första gången idag också. Tidigare har jag struntat i tiden och bara hoppats att jag ska klara mig runt. 1.09 var dagens tid. Lidingöloppet sprang jag på 1.16 i september. Nu ska man kanske inte jämföra tiderna, för dels är sträckorna olika långa, och terrängen är mycket annorlunda + att jag inte behöver trängas med 5000 andra när jag springer längs Dag Hammarsköldsväg. Men det skulle vara lite läckert om man kunde klara Lidingömilen på en timme, men tidigare har jag haft 1.08 som mål, så det är också ok. 
 
Nu är jag trött, och i morgon ska jag inte springa! Kanske åker jag till Gävle och lämnar tillbaka några biblioteksböcker istället. 
 
Jag undrar varför jag är så här, att jag liksom alltid lever efter "if it's worth doing it's worth over doing". Det är väl inget fel med det egentligen. Jag vet att jag är sån. Men ibland undrar jag om inte livet vore lite lättare om jag var lite mer lagom. Lite mer balanserad. Nåväl, ni får stå ut helt enkelt. Just nu är det springning som gäller. För ca två veckor sen var det läsning. Jag plöjde igenom fyra böcker på raken (The Bell Jar, Kaffe med rån, The Faults in our Stars, Walking back to happiness).. Nu ligger Vonneguts "Slaughterhouse-5" och väntar på att bli färdigläst på mitt golv. Om två veckor kommer antagligen min blogg att svämma över av Stu Larsen, och om två månader så är det troligen Mike (Passenger) som kommer att få all min upprmäksamhet.
Enjoy the ride, säger jag bara!
 
Dagens låt: Kate Miller-Heidke ft. Passenger - "Share your air". Väldigt vacker!
 
 

running again..

0 Läs mer >>
Det intressanta med att somna strax efter tio på kvällen är att man kan vakna vid klockan sex nästa morgon och känna att det är dags att stiga upp. Jag passade ändå på att ligga kvar i sängen och mysa en timme, medan jag facebookade lite och skickade iväg ett mejl.
Men nu är jag uppe och kaffet har droppat klart! 
Dags för frukost!
 
Ska fortsätta jobba med uppsatsen idag. Och så borde jag vila, dvs inte springa. Kanske kan jag ta en lite lugnare promenad istället, ifall jag behöver frisk luft. 
 
Here we go!
 

early morning wake up...

0 Läs mer >>
Frida och jag sparkar igång denna förmiddag med en springtur, i snöfall och solsken.. Märkligt väder!
 
Sen är det C-uppsatsen som gäller för resten av dagen. Har läst igenom den en gång nu och jag tycker att den är i stort sett klar.. Resultat- och analysdelen är lite svag, men jag vet inte hur jag ska göra för att förbättra den. Nåväl, kanske får jag nån snilleblixt när jag väl sätter igång.
 
Blir det en svängom på Cat's corner ikväll...? 
 
Tuesday, bring it on...!

tisdag

1 Läs mer >>
Ja, jag fick mersmak efter gårdagens springseger, och jag tänkte att kan jag göra det en gång, så kan jag väl lika bra göra det en gång till! 
 
Men jag kan säga så här, om gårdagens 9 km gick like a boss.. så gick det not like a boss idag.. Men som jag redan konstaterat, det mesta hänger på vad som händer i huvudet. Redan när jag snörade på mig skorna så kände jag mig lite tveksam och jag började springa med tanken "vi får se hur det går..", istället för gårdagens "fy tusan, det här fixar jag!". Så de första 2 kilometrarna var pest och pina.. som att springa i konstant motvind och uppförsbacke. Sen blev det lite bättre och när jag kom ut på Dag Hammarsköldsväg rullade det på riktigt bra. Soligt och fint och 4 km rak sträcka med bara lite små sluttningar uppåt och neråt. Sen kommer den där eländiga uppförsbacken när man svänger av för att inte komma in i Sunnersta.. Fixade den idag också, nätt och jämt. Sen är det bara slutspurten på ca 1,5 km kvar.. Jag vet att springandet knappast blir lättare av att man sjunger med i musiken man lyssnar på, men under de sista 3 minutrarna innan jag kom hem flämtade jag med så gott jag kunde till Bastilles Pompei. Folk som ser mig måste tro att jag är galen. Well, maybe I am.. 
 
Nu fixar jag lite lunch till mig. Sen vet jag inte vad jag ska göra. Och sen blir det lindyhop. Mina ben och fötter känns helt okej, så dansen borde gå bra idag, trots mina 18 sprungna kilometrar på två dagar.. Ursäkta att jag tjatar, men jag är lite stolt! Och eftersom det är min blogg får jag vara det. Muhahah.. 
 
Trädet ligger kvar.. undra om man borde ringa nån och meddela det? Men vem ringer man till?

en gång är ingen gång...

0 Läs mer >>
Ibland får jag en galen idé och sen bara gör jag det. Det skulle vara skönt om jag fick sådana idéer angående att bli klar med min examen, men tyvärr har inte det hänt än. Idén som jag fick igår var: jag har inte sprungit 10 km på fem månader, let's do it! På med springskorna och ut i vårsolen. Har under de senaste månaderna sprungit 3-4 km ungefär en gång i veckan, så det var ett ganska stort kliv framåt. Och det gick bra! Det blev inte riktigt 10 km, utan närmare 9, efter att jag gjort en liten misskalkylering + att jag ville se ett träd som hade blåst ner på vår gård.
 
här ligger ett träd..
 
Jag sprang hela 9km med bara ca 30 sekunders paus. När jag sprungit ca 3 km stannade jag i ca 15 sekunder efter att en isbit ramlat från ett träd rakt ner på mitt öga.. I en sekund trodde jag att jag var blind, sen insåg jag att så var det inte och fortsatte. Vid 7 km stannade jag i 15 sekunder till och drog upp mina byxor och tog ett extra stort andetag innan jag började kämpa mig upp för en backe i Sunnersta. 
I vanlig ordning log jag som en idiot medan jag sprang, inte för att det är så roligt, men för att jag försöker tänka på roliga saker. När jag sprungit halvvägs och solen sken som mest och värmde mitt ansikte och vinden vände och knuffade mig i ryggen då passade jag till och med på att skratta högt. Jag vet att jag är konstig.
 
När jag kom hem var jag ialla fall så nöjd med mig själv att jag inte riktigt visste om jag skulle skratta eller gråta, så jag satte mig helt enkelt bara ner och log som ett fån och klunkade i mig vatten. 
 
* * *
Varför är det så att när man ligger och funderar på livet mitt i natten, så gör man upp planer och tänker att i morgon ska jag fixa det och det och göra så och så, men sen när man vaknar nästa morgon så har all inspiration runnit av en? Märkligt.. 
Jag borde göra en lista, och börja kryssa av sakerna som ligger och gnager i mitt bakhuvud och resulterar i att jag går runt med en äcklig klump i bröstkorgen. Hur svårt ska det vara att göra saker? Att logga in på skolmejlen. Skicka några mejl. Bestämma vad man ska göra om två veckor; åka och hälsa på en kompis eller inte.
 
* * *
Det fantastiska med att ha stigit upp klockan fem flera morgnar nu i veckan, är att när jag sover till klockan åtta så känns det som värsta sovmorgonen! 
 
Solen väckte mig i morse kl.8.15.. helt okej sätt att vakna på. 

Spring is in the air/...

0 Läs mer >>
Här ligger jag igen, i min säng, och vilar mina trötta fötter. Det var så vackert ute idag, så jag bestämde mig för att gå hem efter jobbet. Kul idé, men som sagt; nu protesterar fossingarna. 
 
Att blogga från telefonen är trist. 
 
Dagens nyhet:
Jarrad Seng kommer att joina Stu Larsen på turnén i Europa i april. Kanske kommer jag äntligen att få träffa den långhårige, australienska fotografen! 
 
Jag har snart födelsedag. Jag har en ålderskris. 

Trötta fötter

0 Läs mer >>
Skriver ett inlägg från telefonen idag. Inte något jag vanligtvis gör. Jag ligger redan nerbäddad i sängen och ska snart sova. Har jobbat idag och ska jobba i morgon också. Och på fredag. Och på måndag. Mycket jobb nu helt plötsligt. Jag tackar och tar emot. 
 
Mötte ingen extramysig busschaufför i morse, men fick en trevlig komplimang under dagen. Jag sa något om att jag måste försöka bli mer sträng och elak. Var på personen som jag pratade med skrattade till och sa: "Det låter omöjligt..!". Ja, det låter kanske inte som någon speciell komplimang. Men det värmde mitt hjärta i alla fall.
 
Efter jobbet tvingade jag med mig Frida ut och springa. 4,2 km efter att ha stått i ca 8 timmar på jobbet. Resultat? Jag sprang bättre än jag gjort på länge! Förstår inte hur det går ihop.. Men skönt var det och det doftade sommarkväll när vi sprang längs gipen. Mysigt värre! 
 
Nu läsa lite. Sen sova! 
Väckning kl.04.43..

Under täcket..

0 Läs mer >>
Trött efter en lång dag på jobbet. Mina ben och fötter uppskattar inte alls att trampa runt i 8-9 timmar. Men nu är jag ialla fall hemma och har landat med fötterna i högläge. 
 
Min dag började bra.. Väckning kl.5.11 och jag var väl lite sådär butter som man är på morgonen. När jag hoppade på bussen en timme senare och skulle blippa mitt kort visade det sig att det inte fanns några pengar på kortet. "Jaha, inga pengar där..", suckade jag lite uppgivet och sträckte fram mitt betalkort till busschauffören i stället. "Men det är vackert väder ialla fall!", svarade killen bakom ratten och log mot mig. Och det hade han rätt i.. Solen sken och det var riktigt vårigt. Jag log tillbaka mot killen och konstaterade: "Och så får man åka till jobbet också..". Varpå han kontrade med: "Och du fick till och med sovmorgon! En annan var tvungen att stiga upp vid halv tre..". "Oj, det var tidigt!", sa jag och vi önskade varandra en bra dag medan jag tog mitt kvitto och biljett och gick och satte mig. 
 
Perfekt början på en tisdagmorgon. 
 
Jobbet gick bra. Även om det gick lite segt idag och vi som skulle sluta 16.15, kom inte iväg förrän 16.35. 
 
Nu ska jag krypa ner under täcket och läsa lite. Började med en ny bok igår. Ja, jag är inne i en galen "läsa bok"-period nu. Tänkte jag skulle försöka byta ut tv-serie-tittandet, mot bokläsande istället.
Har ni några böcker som ni tycker att jag borde läsa?

tisdag.

0 Läs mer >>
Intressant notering: Jag är mindre aktiv på att skriva blogginlägg på helgerna och ni är mindre aktiva med att läsa. Egentligen borde det vara tvärtom, tycker jag. Eftersom man ofta har mer tid på helgerna att både läsa och skriva. Men statistiken talar sitt tydliga språk!
 
Min helg har varit en känslomässig berg-och-dal-bana. I lördags åkte jag och Frida till Gränby centrum och shoppade. Frida var inte helt nöjd med utbudet, så vi tog en sväng på stan också innan vi åkte hem. Frida köpte en hel del nytt. Jag köpte en parfym och kuvert. Och så var Frida så gullig att hon köpte en kofta och en scarf till mig. 
 
Fick sen en inbjudan till att hänga med på en fika på kvällen med ett gäng vänner. Jag var riktigt sugen på att haka på, men samtidigt var jag så trött efter allt shoppande. Så det slutade med att jag och Frida gosade ner oss i varsin soffa och såg på Melodifestivalen. 
 
På söndagen åkte vi till kyrkan. Det är ett tag sen jag var där senast och det kändes bra att vara tillbaka. Ganska bra att jag kom just den här söndagen eftersom det verkar bli en gudstjänst som kommer att gå till historien, ialla fall inom svensk kristenhet. Pastor Ulf, som gick i pension för ett tag sen, pratade till församlingen och berättade att han och hans fru Birgitta kommer att upptas i den katolska kyrkan. Ett ganska omtumlande tillkännagivande till församlingen, även om det har spekulerats en del om det innan. Jag är fortfarande lite ambivalent till det hela. Självklart anser jag att Ulf och Birgitta måste få vara med i vilken församling de vill och där de känner sig hemma, men samtidigt känns det lite konstigt att Ulf lämnar den församling som han själv startat upp och varit herde för under större deln av sitt liv. Många människor har nog mycket att tänka på nu, även om det ändå kändes som om folk stöttar Ulf och Birgitta i deras beslut. Som Ulf sa när han lämnade podiet till ljudet av applåder:"Ni är en väldigt märklig församling.". Varpå Jocke svarade med ett skratt: "Sen har vi har en väldigt märklig pastor också!". 
 
Efter gudstjänsten träffade jag lite vänner, pratade lite kort med folk och kramades. Sånt som är helt naturligt när man träffar vänner, men för mig som bara träffat Frida, jobbarkompisarna och danskursarna under de senaste veckorna/månaderna var det ganska omtumlande. Det kändes som när man godisstrejkat länge och sen helt plötsligt trycker i sig en påse godis! Sockerchock! För mig var det social-chock! På bussen på vägen hem kände jag mig alldeles hög och känslorna rusade på inuti min bröstkorg och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Människor är fantastiska! Människor är vackra! Människorna i mitt liv är underbara! Så kanske borde jag försöka komma ut lite mer, träffa lite folk, kramas lite mer. 
 
Avslutade helgen med lite lindyhop. Det blev ett svettigt pass med en massa charleston! Att dansa är så roligt, även om jag glömmer bort det ibland också. Speciellt kl.16.30 på söndagar.. då känns dansen inte alls lockande. Kl.18 när dansen drar igång, då känns det okej. Kl.19.35 när vi slutar är jag euforisk! 
 
I dag städar jag mitt rum.. som ni ser.. 
Kommer att jobba tre dagar i rad, med start i morgon. Vill få lite ordning på torpet här innan det, och kanske fixa lite mat så jag har matlådor att ta med mig. 
 
Känns som om det är något jag borde berätta, men kommer inte på vad det skulle vara.
Hmm.. I'll be back! 
 
Frida tyckte jag liknade Ronja Rövardotter igår med min fluffiga man.. 

helgen.

0 Läs mer >>
Igår var jag in till Deichmann i Gottsunda centrum och hälsade på Frida. Hon sålde ett par springskor åt mig. Jag var dessutom en exemplarisk kund och köpte ett par sulor och en bra skoputs, som Frida rekommenderade. 
 
Jag tog ut dem på sin jungfrufärd, jungfruspringning(?) debutlunk(?), nu i förmiddags och de kändes riktigt bra! Ingen sol idag dock, men vårvärder likväl. Termometern visade på +9. Sjukt! Jag hade tänkt springa 4.2 kms rundan idag också, men höll på att bli lite sen till vår tvättid vid kl.12, så jag vände av lite tidigare. När jag nu kollade upp hur långt det blev, så visade det sig att det inte var så mycket kortare ändå (3.9 km). 
 
Jag försöker alltid att tänka på roliga saker när jag springer. Detta resulterar i att jag springer runt och ler som en toka! Folk som jag möter kanske tror att jag njuter av att springa.. Men riktigt så bra är det inte. Även om det faktiskt känns nästan behagligt under vissa partier. 
Jag borde träna på att springa i uppförsbackar, speciellt med tanke på den där mardrömsbacken i Lidingöloppet.. Bara att tänka på den ger mig rysningar. Eländiga backe!
 

nya springskor!